Så nära en Saga man kan komma

Vad passar väl bättre idag än ett hemma-hos reportage hos en riktigt kärleksfull familj? Jag åkte därför hem till Maria med familj för att fota och inspireras av ett underbart hem som hon byggt upp tillsammans med sin sambo Henrik.

Här välkomnar Maria oss tillsammans med äldsta dottern Wilma och yngsta dottern Nora.

Hösten 1990 börjar Maria och Henrik i samma klass på Bergaskolan i Smedjebacken. Den 9 juni 1994, på avslutningen i ettan på gymnasiet blir de ett par. Detta är 17 år sedan och idag bor de tillsammans med sina tre döttrar och Jack Russeln Ubbe i Morgårdshammar.

Maria och Henrik bodde tidigare i Falun, medan Maria utbildade sig till sjukskötersta, som hon idag arbetar som. Det var först 2005 som de flyttade tillbaka till sin hemstad för att köpa huset som de idag bor i.

Maria och Henrik bor i ett gediget arkitektritat enplanshus på hela 180 kvadratmeter. Dessutom finns det en källarvåning som är lika stor. Den är dock inte inredd, berättar Maria men jag förstår direkt viken potential källarvåningen har. Den innehåller matkällare i feststorlek, tvättstuga, förrådsutrymmen, bastu med dusch och en stor och trivsam gillestuga med öppen spis. Jag förstår även varför de inte inrett källarvåningen, huset är stort som det är!



Huset byggdes 1954 för representation med många internationella gäster och har bebotts av uppfinnaren Erik Nordlindh och hans familj. Vid entrén finns en trivsam altan med utsikt över Kolbäcksån.

När Maria och Henrik köpte huset var allt i orginal från 1954 och de har allt eftersom gjort iordning huset. Nu senast renoverades badrummet. En charmig detalj från 50-talet är att ringledningssystemet till pigan fortfarande finns kvar. (Se bild ovan) Det är sådana här små detaljer som jag tycker om med gamla hus.

Maria får blommorna att trivas i fönstret

Denna skänk är från mitten av 1800-talet och Maria har ärvt den av sin farmor. Det är Maria själv som valt att måla om den. Visst är den vacker?

Maria och Henrik har slagit ut väggarna i det gamla köket och har på så sätt fått ett stort kök med matdel. Det är dessutom öppet mellan köket och vardagsrummet, vilket ger rummen en rejäl rymd.

Wilma 6 år demonstrerar dataplatsen i köket.

Här sitter hon mellan köksdelen och vardagsrummet, här går man ut till den härliga uteplatsen som Maria och Henrik gjort iordning.

Här har Maria satt in bilder på döttrarna, mycket dekorativt tycker jag

Det är stora och luftiga rum. Här ser ni vardagrummet som ligger i vinkel med öppen spis. Där kan fortfarande förnimmas champagnebubbel, kaviar, en god cigarr och fraset av en sidenklänning. Den generösa takhöjden och de stora fönstrena gör att man aldrig vill lämna rummet. Dessuom är vardagsrummet, liksom resten av våningsplanet, förutom kök och badrum försett med slipad äkta stavparkett.

Väggarna pryds av ljuvliga canvastavlor med motiv av de söta döttrarna. Det är genomgående i samtliga rum, många vackra bilder av de söta prinsessorna Wilma, Alva och Nora.

Här sitter Alva, 4 år i en söt liten soffa, klädd i fårskinnspäls

"Gå inte alltid dit vägen leder

gå istället där ingen väg finns

och lämna spår..."

Ovanför detta tänkvärda citat finns fotavtryck från Wilma och Alva. En riktigt fin inredningsdetalj tycker jag.

Maria inreder enkelt och stilrent med en neutral bas så att hon lätt kan bjuda in säsongens färger i form av textilier. Hon strävar efter att få ett lugnt och harmoniskt hem, vilket jag tycker att hon lyckats utmärkt med. Det är ett varmt och riktigt hemtrevligt hem!

I hallen möts man direkt av fina fotografier på barnen

Här har hela husets tjejskara samlats, det är inte alltid så lätt att få alla leenden samtidigt på bild kan jag lova. :)

Mys i mamma och pappas säng.

I sovrummet står detta nätta 1800-tals skåp, som de köpt i min butik.

Denna kista står också i sovrummet, och jag tror att det var Marias farfar som hade byggt den.

En stol i sovrummet är alltid bra att lägga filten eller kläderna på.

Alva- söt som socker!

Här sitter storasyster Wilma på sitt rum. Ett riktigt prinsessrum med mycket rosa textilier.

Maria har målat hästarna på väggen, riktigt fint tycker jag

Wilma i sin säng på sitt rum, självklart ska klackskorna vara på. ;)

Båda Wilma och Alwa var uppklädda i klänningar

Kan man annat än le när dessa tjejer ler?

Sminkstund på Alvas rum

På Alvas rum har Maria ritat en nalle på väggen...

...för att Alva alltid samlat på nallar, samma nallar. :)

Även hennes rum har mycket rosa detaljer.

Och här är lilla Noras rum. Nora är snart 2 år och höll sig mest med mamma medan jag sprang runt och fotade

Det nyrenoverade badrummet

Alva kikar fram bakom duschdrapperiet

Här lyckades jag fånga en bild på sötnosen Nora också, tillsammans med storasyster Wilma

Det är Maria som står för inredningen i hemmet medan Henrik är den som tar fram hammaren och gör de lite större jobben på huset. Han är även den som har de gröna fingrarna om sommaren och sköter om tomten och landet. De kompletterar varandra bra, då Maria sköter växterna inomhus.

Maria bjuder på hembakta Semlor och Krabelurer. Jag blev mäkte imponerad av Henriks Krabelurer, som jag längtat efter att äta sedan första klass. Semlorna har Maria gjort- och båda sorterna smakade utsökt!

Här nedan visas några bilder från huset, hur det såg ut på 50-talet

Köksdelen som nu har slagits ut och blivit ett stort rum

Vardagsrummet

Det är verkligen roligt att se hur den gamla inredningen såg ut

För er som inte känner Maria kan jag berätta att hon är en omtänksam person, en kär vän och en underbar mamma. För er som känner henne, vet ni precis vad jag pratar om. Tillsammans med Henrik har hon uppfostrat tre underbara döttrar, som är bland de goaste barn jag någonsin träffat. Maria är djurvännen som bryr sig om allt och alla och som har ett otroligt stort hjärta. Jag är väldigt tacksam att jag fick göra detta reportage om familjens hem. I mina ögon har Maria och Henrik det finaste man kan ha. De träffades unga och har sedan dess levt tillsammans. De bor i ett helt underbart hem tillsammans med de allra ljuvligaste barn man kan tänka sig.

Ja det är så nära en saga man kan komma...